Använd torparbyn för att samla laget kring er vision, era mål, ert nya projekt eller kanske bara för ett värdefullt avslut innan semestern.
Att samla gruppen i torparbyn kan vara en riktig vitamininjektion. Här kan ni krydda arbetsdagen med matlagning över öppen eld, med unikt karpfiske där allt ingår så att alla kan vara med, med vedeldad bastu och genom att byta ut powerpoints och pinnstolar mot timmermöbler och det arv som våra förfäder lämnade. Se video för mer information.
I år är det dags att öppna grinden till Westmanna Camp. Nu ska vi arbeta för att förverkliga fler drömmar och visioner. Jag ser fram emot det. Vi kommer att jobba med två saker: Strävan - att lära oss mer om våra mål och hur vi tar oss dit. Detta genom fortbildning och arbete. och Stillhet - att vila och återhämta oss. Så att vi orkar med nästa etapp. Jag ser också fram emot att ta mig an de uppgifter som behöver göras innan vi välkomnar första gästerna. I videon berättar jag mer.
Drömmar är underskattade. Vi avfärdar de gärna som barnsliga eller orealistiska. För vaga för att tas på allvar. I själva verket är drömmar värdefulla råvaror. Precis som timmer i skogen eller järn i berget behöver de bearbetas, formas och sättas i ett sammanhang för att bli något bärande.
Det är ur drömmar vi formar visioner.
En vision är alltså en förädlad produkt av omfattande drömmar.
Så kanske du aldrig tänkt förut? Ofta klumpar vi ihop drömmar och visioner, som att de vore samma sak.
Personligen tror jag att en vision kan vara den starkaste kraft vi människor kan äga.
Att arbeta med drömmar är därför inte naivt. Det är ansvarstagande. Utan drömmar stagnerar vi människor, våra grupper och organisationer. Med drömmar, rätt miljö och en vilja att sträva kan visioner ta form som faktiskt går att leva efter.
Helst ska en vision plåga och få oss att känna att förbättring inte bara är angeläget – utan helt nödvändigt. Få oss att gå vidare och tvinga fram mod, handlingskraft och uthållighet ur oss.
Locka fram potentialen.
En dröm som tas på allvar skapar rörelse.
Ur denna rörelse formas successivt en stark och meningsfull vision.
Ur denna visionen skapas en mer meningsfull vardag.
Det är alltså inte så att visionen främst handlar om framtiden. Det är ett villospår. Visionen handlar om idag. Om nu.
Så här: Drömmar är råvaror. Visionen är hantverket.
Framtiden skapas när vi är beredda att ta båda på allvar, och när vi har bärkraften att genomföra arbetet: Mod, handlingskraft och uthållighet.
Westmanna Camp är ett stort klassrum. Här är du välkommen att elda, dricka vin, gå barfota och bada bastu medan du förbereder dig för den utmanande morgondag som väntar. Välkommen!
Westmanna Camp är en nedlagd liten torparby som vi nu väcker till liv. Vi gör det genom att forma den som ett stort klassrum, för att utveckla, underhålla och uppdatera drömmar, mål och visioner.
Vi bygger den dels så att så många som möjligt ska kunna vara med i en gemenskap och kunna uppleva naturen och den svunna tid varifrån vi kommer.
Vi bygger den dels så att vi ska kunna utmana våra ogynnsamma bekvämligheter och rädslor som håller oss tillbaka från att bli bättre versioner av oss själva. Vi bygger för långsiktighet.
Bild: Klassrummet består av en kombination av inne- och utemiljöer. Torp, bastu och utrymmen under tak fungerar utmärkt som grupprum.
Bild: Mässen rymmer väl upp till 15 personer.
Bild: Klassrummet är stort med generösa grönytor, dammar och ett rikt djurliv.
Bild: Westmanna Camp har anor långt bakåt i tiden. Ett av torpen är ett gammalt soldattorp. Det är inte svårt att föreställa sig de tuffa villkor som människor här levt under. Vilka lärdomar kan vi fånga upp från forna tider?
Bild: Klassrummet har generösa ytor. Det är idag stort som 30 – 40 ordinära villatomter. Här finns plats för avskildhet och många spännande utmaningar att anta.
Mässen utgör kanske hjärtat på Westmanna Camp. Här kan upp till 20 personer äta, arbeta och umgås. Mässen ger skydd för sol eller regn, utan att stänga ute naturen.
Vi kan bara bygga beredskap genom att förstå oss själva som varelser, individer, medmänniskor och gemenskaper.
Vi vistas allt mer sällan i den egentliga hemvist som vi är formade för. Våra moderna livsstilar saknar ofta de naturliga stimulanser som våra kroppar och sinnen behöver för att fungera riktigt bra. Samtidigt sprider sig känslor av meningslöshet, rotlöshet och ängslan ut sig i vårt moderna samhälle.
Vi alla ser och möter detta i vår vardag. Många vuxna mår dåligt och ohälsan är omfattande bland unga. Vi ser också tydligt att samhället inte är tillräckligt bra rustat för att hjälpa.
Vi kan mycket bättre och vi måste därför våga utmana det tillstånd som råder.
Att utmana sig själv, varandra och de rådande förhållandena är en svår uppgift. Det kräver mod, handlingskraft och uthållighet. Förändring är svårt, men att stanna kvar i rådande tillstånd är ännu svårare.
Vi måste alltså investera i oss själva, i varandra och i våra gemenskaper. Det kräver att vi ser bortom våra omedelbara bekvämligheter och våra nuvarande rädslor. Vi måste fråga oss vilka av våra nuvarande sätt, val och beslut som måste ändras. Vi måste hitta nya stigar och nya destinationer.
För det måste vi gräva djupt i våra värderingar. Vi behöver i mycket högre grad återansluta till vårt egentliga habitat för att fungera bättre och få oss att bättre förstå vilka vi är och vad vi tycker är viktigt och meningsfullt.
Att utmana varandra och därigenom bidra till varandras utveckling är en handling av empati och gemenskap. Det må vara kämpigt för stunden, men med vetskapen att arbetet sker av empati och medmänsklighet är det lättare att förstå att det obekväma verkligen kan övervinnas och att det är värd all ansträngning.
Vi rustar oss genom att utveckla och sprida kunskaper, genom att stärka vår kraft och främja meningsfulla relationer, som till oss själva, till vår omgivning, till vår egentliga hemvist och till de människor som var här före oss.
Denna upprustning, denna förändringsresa, börjar inom oss själva och med de människor vi har omkring oss.
Vi väcker nu denna lilla torparby till liv för det högre syftet att främja framtidstro.
För vårt inre ser jag att denna torparby är en inspirerande lägereld och en attraktiv symbol för mod, handlingskraft och uthållighet.
